Menykort till bröllop: format, text och hur du gör dem själv
Menykort till bröllop listar rätterna gästerna serveras och fungerar som en del av dukningens helhetsintryck. Vanligast är ett stående eller platt kort i papper på minst 200 g/m², med rubrik, förrätt, varmrätt, dessert och eventuellt dryckespaket. Du kan designa dem själv i Canva eller Word, beställa via onlinetryckeri med färdig mall, eller anlita en formgivare. Styckpriset landar ofta mellan 5 och 25 kr beroende på produktionsväg.
Innehållsförteckning
Vilket format passar er dukning?
Stående kort med hållare
Det klassiska formatet, ungefär 10 × 21 cm, ställs i en liten hållare av trä, metall eller sten bredvid tallriken. Kortet syns tydligt även när gästen sitter ner och är lättläst i dämpad belysning. Nackdelen: hållaren tar plats. På ett trångt runt bord med åtta kuvert kan det bli rörigt om varje gäst har en egen hållare. Funkar bäst på långbord eller rymliga runda bord.

Platt kort på tallriken
Kortet läggs direkt på servetten eller tallriken. Tar noll extra utrymme och passar tight dukning. Problemet är att gästen lyfter bort kortet direkt och sedan glömmer vad som serveras till dessert. Välj det här formatet om ni har en gemensam meny för alla och inte behöver att kortet står framme hela kvällen.
Ett smart knep för platta kort är att skriva gästens namn högst upp. Då slipper ni separata placeringskort, vilket både sparar pengar och ger ett renare intryck på tallriken.
Fläktvikt
Ett enda ark vikt i sicksack så att rätterna presenteras sektion för sektion. Formatet ger struktur och fungerar utmärkt för menyer med fyra eller fler rätter. Vikten gör kortet självstående utan hållare, men det kräver tjockare papper för att inte kollapsa.
Rullat med band
Menykortet rullas ihop och knyts med snöre, torkad blomma eller sidenband. Ser vackert ut som en del av bordsdekorationen, men gästen måste rulla upp det varje gång. Passar bäst som en dekorativ detalj vid mer informella fester.
Dubbelfalsat kort
Fungerar som ett litet häfte med framsida, insida och baksida. Ger plats för personligt budskap eller dryckesförslag utöver själva menyn. Tar dock mer papper och kostar mer att trycka. Motiverat när ni vill berätta historien bakom rätterna eller har ett omfattande dryckespaket.
Bordets storlek styr valet mer än stilen gör. Runda bord med tio kuvert klarar sällan stående kort utan att det blir trångt. Långbord ger mer yta per gäst, och då fungerar i princip alla format.
Papper och material: så påverkar gramvikt och ytstruktur resultatet
Papper under 200 g/m² böjer sig redan efter några minuter på en dukad tallrik, särskilt om maten serveras varm och luftfuktigheten stiger. Ett papper som inte håller formen under middagen ger ett slarvigt intryck oavsett hur snygg designen är.

Gramvikt som tumregel
De flesta onlinetryckerier erbjuder 240–350 g/m² för kort och menyer. Runt 250 g/m² fungerar bra för platta kort som ligger på tallriken. Stående kort och fläkvikta varianter mår bättre av 300 g/m² eller mer, eftersom de behöver bära sin egen vikt utan stöd.
Ytstruktur och tryckresultat
Matt papper ger en dämpad, modern känsla och döljer fingeravtryck väl. Glansigt papper framhäver färger och foton men visar varje fläck från fuktiga fingrar. Linnestrukturerat papper ger en märkbar struktur, men detaljrika mönster kan förlora skärpa i trycket. Akvarellpapper med sin ojämna yta passar kalligrafi och akvarelldetaljer, men kräver i princip handskrift eller specialanpassad utskrift.
Alternativa material
Plexiglas och trä dyker upp som inspiration i sociala medier. I praktiken erbjuder få svenska tryckerier dessa material, och styckpriset hamnar ofta tre till fem gånger högre än papper. Kork fungerar som en rolig detalj men är svår att skriva ut på med vanlig skrivare. Väljer du alternativa material bör du räkna med att beställa från specialleverantörer och lägga till extra leveranstid.
| Materialtyp | Gramvikt / tjocklek | Fukt- och värmetålighet | Prisnivå |
|---|---|---|---|
| Matt papper | 240–300 g/m² | Klarar normal dukning | Låg |
| Glansigt papper | 240–300 g/m² | Visar fuktfläckar snabbt | Låg |
| Linnestrukturerat | 250–350 g/m² | God tålighet | Medel |
| Akvarellpapper | 200–300 g/m² | Absorberar fukt, kan bölja | Medel |
| Plexiglas | 2–3 mm | Tål fukt och värme väl | Hög |
| Trä / kork | 2–4 mm | Tål fukt men kan missfärgas | Hög |
Vad ska stå på menykortet? Innehåll och formuleringar
Rubrik, tre rätter och eventuell dessert räcker för de flesta menyer. Utöver det finns utrymme för personliga tillägg, men varje extra rad kräver plats och påverkar typsnittsstorlek.
De fasta delarna
Högst upp står en rubrik, ofta ”Meny” eller ”Kvällens meny”. Därefter listas rätterna i serveringsordning: förrätt, varmrätt, dessert. Skriv rätternas namn exakt som cateringen anger dem. Avviker texten på kortet från vad som serveras uppstår förvirring, särskilt om gäster har allergier och försöker orientera sig.
Serverar ni buffé räcker det att gruppera rätterna i breda kategorier som kallt, varmt och sött. Att lista varenda tillbehör gör kortet svårläst, så lyft bara fram huvudkomponenterna.
Valfria tillägg som faktiskt tillför något
Dryckespaket eller utvalda viner kan nämnas under respektive rätt om ni vill att gästerna ska veta vad som skänks i glaset. En kort allergirad i liten stil längst ner (”Meddela oss om allergier”) sparar frågor under kvällen. Personliga hälsningar fungerar bäst på intima middagar med färre än 30 gäster. Vid stora sittningar tar en hälsningsrad plats utan att de flesta hinner läsa den.
Vid större fester styr bordsplaceringen ofta vilken information som behöver finnas på varje kort, särskilt om meny och placering kombineras.
Tre formuleringar i olika tonlägen
Klassiskt och formellt:
Kvällens meny Gravad lax med hovmästarsås Rosastekt entrecôte, rotfrukter och rödvinssås Chokladfondant med hallonsorbet
Avslappnat och personligt:
Mat ikväll Surdegsbröd och smör att börja med Långkokt lamm, grön sallad och vitlöksyoghurt Crème brûlée (Eriks mormors recept)
Kort och minimalistiskt (passar smala kortformat):
Förrätt · Varmrätt · Dessert med rätternas namn listade utan beskrivning
Den formella varianten passar stora sittningar där menykortet ligger plant på tallriken. Den avslappnade fungerar bättre vid runda bord med färre kuvert, där tonen i övrigt är ledig. Den minimalistiska löser platsbristen på kort som är smalare än 9 cm.
Gör menykorten själv: program, utskrift och finish
Canva är det snabbaste sättet att komma igång. Gratisversionen räcker gott, och du kan ställa in exakt den storlek du bestämt i tidigare steg. Ange måtten manuellt under ”Anpassad storlek” så slipper du beskära i efterhand.

1. Skapa dokumentet rätt från start
Ställ in dokumentet med 3 mm utfallsarea (bleed) om du planerar tryck utan vit kant. I Canva aktiveras det under utskriftsinställningar. Word saknar inbyggd bleed, vilket gör det svårare att få ett rent resultat vid kantlöst tryck. InDesign ger full kontroll men kräver erfarenhet som sällan lönar sig för ett enstaka bröllopsprojekt.
2. Färgläge och typsnitt
Välj CMYK om du skickar till tryckeri, RGB om du skriver ut hemma. Canva exporterar i RGB som standard, men de flesta onlinetryckerier konverterar automatiskt. Bädda in typsnittet genom att exportera som PDF. Annars riskerar du att tryckeriet ersätter det med ett standardtypsnitt.
3. Utskrift: hemma eller via tryckeri
En vanlig bläckstråleskrivare klarar 250 g/m² men matar sällan tjockare papper utan att det fastnar. Laserskrivare ger skarpare text men kan smälta bestrukna ytor. Onlinetryckerier som VistaPrint och Smartphoto erbjuder färdiga mallar som kortar ner processen till kanske en kvart per design. Hemutskrift tar längre tid men ger full kontroll över tidpunkt och korrektur.
4. Skär och finisha
En skärmaskin med anslag ger raka kanter på sekunder. Sax och metallinjal fungerar, men ojämna snitt syns tydligt på tjockt papper. Rundade hörn med hörnstans kostar runt 50 kr och ger ett mjukare intryck. Vaxstämpel eller ett smalt sidenband adderar finish utan att förlänga produktionstiden nämnvärt.
Räkna med en till tre kvällar totalt: en för design, en för utskrift och skärning, och eventuellt en tredje om du lägger till handgjord finish.
Beställa eller göra själv: så väljer du rätt väg
Tre produktionsvägar är vanligast, och skillnaden i slutresultat är ofta mindre än skillnaden i tid och kostnad.
| DIY hemma | Mall via onlinetryckeri | Grafisk formgivare | |
|---|---|---|---|
| Kostnad per kort | Låg (papper + bläck) | Medel (tryck + frakt) | Hög (arvode + tryck) |
| Tidsåtgång | Hög: design, utskrift, skärning | Låg: välj mall, redigera, beställ | Låg för dig, veckor i ledtid |
| Designfrihet | Full, men kräver eget öga | Begränsad till mallens ramar | Full med professionellt resultat |
| Bäst när | Under 40 gäster, kreativt intresse | 40–120 gäster, enhetlig look räcker | Genomgående grafisk profil på allt tryck |
Så avgör du
Antal gäster styr mer än budget. Vid ett bröllop med 30 kuvert är hemmaproduktion rimlig på en kväll. Över 60 kuvert äter skärning och kvalitetskontroll tid som sällan syns i planeringen.
Vill ni att menykorten matchar inbjudan, placeringskort och program exakt i typsnitt och färg brukar en formgivare löna sig, eftersom ni får en fil som tryckeriet återanvänder på allt material. Behöver ni bara snygga, enhetliga kort utan den ambitionen räcker en onlinemall.
Vanliga frågor om menykort till bröllop
Hur stort ska ett menykort till bröllop vara?
Det vanligaste formatet är ungefär 10 × 21 cm, alltså en tredjedels A4 på höjden. Storleken fungerar bra i de flesta tallriksupplägg och är enkel att skriva ut hemma utan spill.
Behöver man ett menykort per gäst eller per bord?
Ett kort per gäst gör det tydligare för varje person och fungerar samtidigt som bordsdekor. Ett kort per bord räcker om budgeten är snäv, men gäster längst bort från kortet missar ofta detaljerna.
Vad är skillnaden mellan menykort och placeringskort?
Menykortet listar rätterna medan placeringskortet visar var gästen sitter. De kan kombineras på samma kort för att spara plats och tryckarbete, men det kräver att varje kort blir unikt med gästens namn.
För gäster med omfattande specialkost är det ofta mer uppskattat att trycka upp några unika kort där deras specifika meny står utskriven. Det kostar marginellt mer men gör att de slipper gissa vad de faktiskt kan äta.
Hur skriver man allergier på menykortet?
Enklast är att markera allergenanpassade portioner med en diskret symbol, exempelvis en asterisk, och förklara symbolen längst ner på kortet. Undvik att lista varje allergen i löptext eftersom det snabbt gör layouten rörig.